Min mormor har gått bort. Och jag har varit så ledsen, hon betydde så mycket för mig. Hon var mycket speciell min mormor. Särskilt händig var hon inte. Hon var bra på att laga mat, men inte städa eller diska, hon var inte bra på hushållssysslor över huvudtaget. Något som man tänker att äldre tanter borde kunna. Tvärtom. Hon kunde inget sådant. Kanske för att hon växte upp med tjänstefolk i en rik familj.
Hon brukade berätta för mig att hon bara ringde på en tjänstekvinna så fort hon behövde något. Inte så konstigt att hon varken kunde städa eller diska. Till exempel satte hon in maten som den var i kylskåpet (utan plastfolie). Det var aldrig någon ordning på det hon hade i sina skåp. Skulle man någon gång göra mat hemma hos henne, eller baka, fick man börja med att leta efter alla saker man behövde. Alltså verkligen leta efter bunkar, vispar, och allt annat. De fanns nämligen på helt olika ställen varje gång man behövde dem. Och det hade inte att göra med att hon skulle ha varit dement. Tvärtom. Hon hade bättre minne än jag. Problemet var bara att hon inte hade någon ordning på någonting.
Jag saknar hennes alerta intellekt. Hon var klok som få och kunde sätta fingret på vad som var fel, eller bra, eller tokigt. Hon var nog en typisk politiker; verbal, karismatisk och en god förhandlare. Hon fick saker gjorda. Utom i sitt eget hem. Hur går man vidare utan henne, fattar jag inte. Min mamma saknar henne – men inte på samma sätt som jag gör. Vet inte riktigt varför det är så.
Som tur är fick vi god hjälp av en väldigt empatisk begravningsentreprenör i Uppsala. De tog hand om allt som vi inte kunde tänka på. De tog hand om begravningen, inbjudning, catering efter begravningen, blommor, kista och allt det praktiska. Jag kunde inte ens tänka mig att det skulle finnas så många saker att tänka på. Min mamma och jag fick ta hand om allt, för mormor hade bara min mamma. Och min mamma har bara mig. Det kom så många gäster på mormors begravning. Så många ville säga farväl till henne, och det förstår jag. Hon var en enastående människa. Vila i frid mormor!